Ljusare tider...

Redan torsdag igen... Känns som jag får ett uppvaknande varje vecka över att tiden går så fort... Vaknade imorse av en glad och pigg liten Siri. Fint med sånt bemötande, blir pigg direkt och det tar inte emot det minsta och dra på sig kläderna för att gå ut. Längtar tills hon blir lite äldre så man kan ta sig en riktig långpromenad. Den lilla snö som hade kommit inatt gjorde mig faktiskt lite glad. Hatar snö egentligen, men det blir ju lite ljusare och det kan behövas i mörkret som vart. Så vet jag hur glad min lilla prins blir. Han älskar't verkligen. Så idag var det inga större problem att få honom ur sängen för att åka till dagis en sväng, trots att det blev en alldeles för sen kväll igår. Innan sängdax skulle jag ut och natt-pinka Siri... Då hör jag hur han gråter härinne... Så jag springer upp för trappen för att kolla vad som inträffat och upptäcker då att han hade låst in sig i lägenheten! Fick panik, men försökte behålla lugnet för att inte han skulle bli ännu mer rädd. Så jag fick springa upp och väcka morfar och ta hans nyckel. När jag fick upp dörren hade han lugnat ner sig och stod och skratta ist. Tror inte han låser dörren nå mer...
Nu ska jag städa uppe hos morfar... Hej hej...